Leo kesar iväg i snön

Har Leo månne snöleopard i generna? Solen sken, snön gnistrade och Leo kände "The Call of the Wild" pocka. Ihärdiga uppfordrande jamanden och selen med nya åttameters löplinan sattes på.
Utan att tveka kastar han sig ut i den djupa hårda snön. Fascinerad betraktar han sin stora skugga och de djupa spåren han lämnat efter sig. Efter att ha sprungit så snön yrde var det skönt att vila på en grön plätt i den varma solen ...

Ostbegär och Vattenlek

Ingen aktivitet i köket undgår

katternas superhörsel. Kylskåpsdörren öppnas, öron spetsas, kattkroppen rister och KLADUNK ett hopp ner från upphöjd position. Allt inom en mikrosekund och två ivriga nosar går för fullt, förväntansfullt, uppfordrande. Och detta innan jag ens fått fram osten och brödet till min eftermiddagsfika. Det måste bli en munsbit för varje katt, annar blir det ingen fikaro. Leo är i vanliga fall den vildaste och tuffaste av dem men när det gäller godbitar slår ingen Simba i snabbhet och fräckhet. Han puttar till Leo som tappar ostbiten och SNAPP glider den in i Simbas glupande käftar.

Sedan väntas det tålmodigt vakande: ska något mer tas fram ur kylen?

Leo har också upptäckt vattenkranen på allvar. Höjden av lycka är att dricka direkt från "källan".

Skuggspel med katter

Som ett avlångt farligt ormlikt djur slingrar sig skuggan av mattes arm i en dansande skugglek på väggen.

I det dunkla ljuset från den svaga nattlampans sken följer Simba varje rörelse och är snabb med att modigt söka fånga den gäckande skuggan.

Den kan ju vara farlig; kanske bäst att morra lite. När de mystiska fingerlika figurerna sänker sig ner framför nosen, ja då kan det vara riktigt farligt!

Skönt att vända sig bort från skuggspelet och titta på Leo istället i sänglinnets böljande värld.

Sedan vänder sig Simba mot filmduken igen och upp över sängkanten sticker ett par kattöron. Inser Simba att han själv blivit en skugga??